Skolans uppdrag och ansvar

Riksdagen och regeringen bestämmer kunskapsmålen, alltså vad eleverna ska lära sig i skolan. Huvudmannen och rektorn utformar utbildningsplanen och ansvarar för att eleverna ska kunna nå kunskapsmålen. Det här innebär att de är ytterst ansvariga för att leda skolan och för att alla skolor följer de lagar och riktlinjer som finns för den svenska skolan. Skolhuvudmannen är även ansvarig för att ge goda förutsättningar till rektorerna och skolorna så att de ska kunna erbjuda en likvärdig men individuell utbildning till alla sina elever.

Skollagen och förordningar

Skollagen reglerar vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och vårdnadshavare har. I lagen står det dessutom om vilka krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. Förordningar är ytterligare bestämmelser i skolfrågor från regeringen. Läs mer om skollagens förordningar här!

Läroplanen

Läroplaner förordnas av regeringen och ska tillsammans med skollagen styra verksamheten i skolan. Alla som arbetar där är skyldiga att följa dem. I läroplanen regleras skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. Varje skolform har sin egen läroplan. Hur skolan arbetar utifrån läroplanen bestämmer därefter personal och ledning tillsammans lokalt på skolan. Det skiljer sig alltså till viss del från skola till skola. Skolan behöver också ha kunskap om hur en kan arbeta för att göra undervisningen och lärmiljön tillgänglig för att alla elever ska kunna nå kursmålen. Läs mer om regler och ansvar här!

Skolpengen

Det finns ingenting i skollagen som heter skolpeng men det är ett begrepp som ofta används för att beteckna att det för varje elev följer med en viss ersättning från kommunen till den skola som eleven går på. Skolpengen är ett belopp som alla svenska elever får till och under sin skolgång. Den utgörs av ett grundbelopp till alla elever och ett tilläggsbelopp till de elever som har stort behov av stöd i skolan. Nivån på beloppet bestäms av kommunen så även den kan skilja sig något runt om i landet. Skolpengen avser att kunna täcka personal, undervisning, skolmaterial, lokaler, skolmåltider, särskilt stöd och skolskjuts.

Skolpengen skiljer sig på grundskola och gymnasieskola till viss del där den på gymnasieskolan är olika stor beroende på vilket program eleven läser. De elever som läser på program som kostar mer har också en högre skolpeng. Ett exempel är de elever som läser på Fordons- och transportprogrammet, dem måste ha tillgång till olika typ av fordon till skillnad från eleven som läser på Ekonomiprogrammet som inte har så dyrt kursmaterial.

Skolpeng på friskola:

Om en elev läser på en friskola överförs skolpengen från kommunen till friskolan. För gymnasieelever som läser ett program som inte finns i den egna kommunen finns det en riksprislista framtagen av Skolverket som visar vad hemkommunen ska ge i ersättning till den kommun där eleven valt att läsa.

Skolplikten

Skolplikt innebär att alla barn måste gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas där. För att inte behöva gå till skolan ska barnet ha ett giltigt skäl, till exempel sjukdom eller ledighet som skolan har beviljat. Rätt till utbildning innebär att barn som omfattas av skolplikt har rätt till kostnadsfri utbildning. Det finns barn som inte omfattas av skolplikten, men som ändå har rätt till utbildning. Det gäller till exempel barn som är asylsökande eller papperslösa. Dessutom har elever i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan i vissa fall rätt till utbildning även efter att skolplikten har upphört.